Hejsan!
I Söndags var jag ju iväg på P&J med Bella, allting gick helt okomplicerat och jag
är väldigt nöjd med dagen. Hon strulade bara lite vid lastningen dit men det kompenserade
hon upp med att gå rakt in på hemväg. Men inget märkvärdig, står mest och undrar
vad hon håller på med när hon strular vid lastningen för sen helt plötsligt så går hon rakt
in och går nästan rakt över mig för att komma in.. Ja man slutar aldrig att förvånas, lastningen

dit tog ju i och för sig bara 3-4min. Så ja vad ska man egentligen klaga över? ;)

Red fram ute i en sandpaddock och fy helvete vad hon tog i i galoppen. Snacka om att
galoppera uppåt i uppförsbacke, hon gick i en så himla samlad galopp, så energisk men
kontrollerad. Vid framhoppningen så studsade hon fram till hindret, och ja. Haha rolig pålle
att rida var hon!

Sen kom vi in i ridhuset och skulle hoppa fram på två hinder till. (hoppade bara två gånger ute..)
och första tog hon helt galet fort ( hade ingen kontroll alls..) andra vägrade hon på för att
jag red svängen´för snävt.
Sen började vi, vi kom helt smärtfritt fram till hinder nmr tre som var ett plank och det kunde
man INTE hoppa, men på andra försöket gick det kanon, efter det kom en grind och den
kunde man inte heller hoppa, så försökte igen och kom över. Sjätte hindret var också farligt
så fick ta det med igen! Himla löjlig häst, resten av dom neutrala hindrena hoppade hon som
ingenting.. Aja jag var glad ändå och jag skulle ju få hoppa en till klass och hoppades att
det gick bättre då för då hade hon ju redan hoppat alla hinder men det fick jag ju ta tillbaka
ganska fort. 1,2 & 3:an gick bra, 4;an = planket gick också bra, men grinden stannade vi på
3 gånger (tror jag?) Och då blir man lagom gråhårig. Vi kom i alla fall över, men sen kom
det sjätte hindret (hängde hjärtan från bommen) och den var LIVSFARLIG. O herregud
blev nog försök på 3-4 gånger. Gaaah, och ponnyn blev tröttare och tröttare, för varje
gång vi försökte. Och inte ska vi ens tala om mig, mina ben var döda som stendöda fiskar.
Men ÖVER det kom VI. Ja.. tillslut alltså.. ;)

Resten av hindrena gick galant, och jag är ändå nöjd. Ponnyn skötte sig faktiskt.
. Även fast det nu inte låter som så, men dom där ''farliga'' hindrena tyckte hon ju
egentligen inte var farliga. Vi gick ju fram till dom mellan klassen och då tittade hon
inte ens på dem. Men det var ju en perfekt chans att trotsa lite när hon där uppe inte
har riktigt koll. Hon känner ju DIREKT vilka hinder jag är oroliga över. Vilka som jag
tvekar till lite på, dom hoppar hon ju inte. Varför ska hon hoppa när jag inte är 110%
säker om vi kommer leva eller dö när vi hoppar hindret!

Men nu ska vi hem och hoppa ''titt'' hinder. Hon SKA ju hoppa även om det nu står
en elefant under hindret. Men det sitter mycket i mig. Så nu ska VI träna på det tillsammans!

Och jag är riktigt taggad över detta år och vi ska banne mig bli riktigt duktiga!