Amadeus hade som sagt en korsförlamning vintern 08.
Han var hängig på morgonen, men hon som hade morgonen, fattade ingenting och även om han höll nästan att falla ihop när hon tog ut honom så ringde hon inte mig.
Hon sa åt det är hållet sen på kvällen:
'' ja han såg lite hängig ut, jag tänkte ställa honom i sjukhagen med det blev inte så''

Han stod i hagen i vid grinden och rörde sig inte ett smack. Stod bara helt still och kollade in.
Jag hade då ingenaning att han var sjuk, då ingen hade informerat mig.

Sen kom jag senare på kvällen, med min syster och han var jätte dålig.
Det var Söndag kväll och vi ringde distriktvetrinären på en gång och hon kom efter ett tag.

Hon kollade igenom honom och såg direkt att han hade fått korsförlamning och även uttorkning.
vi torr att han fick uttorkning för han kunde inte vända sig i boxen och dricka. Hade båda hinkarna bak i boxen.
Han fick 2 liter dropp, och smärtstillande tror jag. Och fick stå med 2 ultra mega tjocka vintertäcken.
SKönt nog löstes allt.
Och nu har jag alltid en hink fram i boxen.
 Så han kan dricka även om han får problem.
Och håller nu stenkoll på att han inte fryser.
 Direkt när jag märker att han ömmar i korset så blir det på med vintertäcken, och tjockare täcken.
Han är vääldigt duktig på att säga till om han har ont då han är grinig när man ryktar honom, och nafsar vid påsättning av sadel.
 Märker jag inte så står han garanterat INTE still vid uppsittning. Och bockar när jag sätter i foten i stigbygeln. Även om man backar honom fort så ser man att hans bakben inte hänger med. Då har han ont . hehe, många men bra tecken! (: